fredag 11 juni 2010

Ett oönskat besök

Fredagen blev en sorgens dag i Arboarkticum!

När vi anlände trädgården var åkern utanför tomtgränsen harvad, plöjd och nysådd. Tyvärr var det inte storbonden själv som utfört dessa sysslor utan, på grund av akut sjukdom, en mindre erfaren inhoppare. Följden blev att gärdsgården raserats och ett tiotal stora plommonträd i Lunden knäckts.

Det var en gång en gärdsgård...

När väl vansinnet lagt sig och storbonden konfronterats fick vi dock mycket anständiga plåster på såren. Bonden har lovat att förse oss med en hoper nya störar och slanor samt så mycket brunnen kogödsel som vi kan tänkas behöva. Det blev då ändå en välsignad helg!

Och det var en gång en plommonlund...

11 kommentarer:

  1. Nej,nej,nej - känner smärtan. Fast brunnen kogödsel i mängd kan torka tårar. Tillsammans med störar och slanor förstås.

    SvaraRadera
  2. Nej, men så tråkigt för bonden att ha en vikarie som förstör för grannen... Hoppas allt ordnar sig till slut med 'ersättningen', skit, slanor och snören är ju en liten tröst i eländet.
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  3. Synd på plommonlunden. Hoppas Verkligen att ni får nya träd också?!
    Eva

    SvaraRadera
  4. Usch, vad tråkigt att höra!! Bra att gärdsgården ersätts, men också jag tänkte direkt på plommonträden... I och för sig, obegränsat med kogödsel låter som en dröm. (En mening jag inte skulle ha skrivit och en dröm jag inte skulle ha närt för tjugo år sedan! Tur att man blir förståndigare med åren.)

    SvaraRadera
  5. Nämen nu blev det kokta fläsket stekt,men men ,slutet gott allting gott;)

    SvaraRadera
  6. Beklagar sorgen... Och gratulerar till en utomordentlig förmåga att se de svåraste stunderna ur positiv synvinkel. Å andra sidan är väl brunnen kogödsel lika mycket värd för en trädgårdsodlare, som guld i "vanliga" människors ögon:)
    Ha det gott,
    Charlotta

    SvaraRadera
  7. Men hur körde människan? Träden stod väl ändå på insidan av gärdsgården.

    Eller har de där jordbruksmaskinerna – kan man ens kalla det traktorer? – väldigt stora överbyggnader?

    SvaraRadera
  8. Man tackar för medlidandet! Det värmer (kan behövas i snålblåsten).

    Malinka: mänskan måste visserligen kört som en blind fiskmås, men just i kanten av plommonlunden är det inte någon gärdsgård - "bara" en liten mur av sten utanför trädstammarna. Även vi har svårt att föreställa oss hur massakern egentligen gick till.

    SvaraRadera
  9. Sorgligt - men bra ändå att storbonden tar sitt ansvar och gör vad han kan för att gottgöra. Och brunnen kogödsel är inte fy skam....

    SvaraRadera
  10. Man kan ju undra om han var nykter (har svårt att tro det var en Hon)... Eller möjligen tog en tupplur vid ratten? Det kan ju vara aningen enahanda att plöja runt på stor åker:-)

    Fint med riktig gärdsgård.
    Ha det gott! H.

    SvaraRadera