Gummi mot fransosen

För ett antal år sedan köpte vi ett ”gummiträd” på en plantbytardag hemma i Tierp. Att det inte var något riktigt gummiträd såg vi med en gång, men då det tycktes vara en törelväxt tog vi för givet att det i stället rörde sig om en indisk gummieuphorbia (även kallat pinnträd), Euphorbia tirucalli. Tack vare vårt besök i botaniska trädgården i Funchal är vi nu bättre upplysta. Vår numera manshöga krukväxt är mycket riktigt en törel men inget pinnträd utan en afrikansk rödbrokig mjölkbuske (även lite missvisande kallad gummiplanta), Synadenium grantii.

Vår egen mjölkbuske...

Med denna vetskap blev det plötsligt betydligt lättare att ta reda på mer om växten. Precis som andra törelväxter avsöndrar mjölkbusken en giftig och frätande vit vätska. Just mjölkbuskens blödande sav är tydligen extra giftig, ja till och med livsfarlig, om man får i sig tillräcklig dos. Redan efter denna information började vi ana att vi ovetandes hade närt en sjujäkla medicinalplanta hemmavid, och mycket riktigt. Efter att ha luskat ut växtens synonyma vetenskapliga namn, Euphorbia pseudograntii, infriades våra misstankar med råge.

...och trädet som öppnade våra ögon

Hemma i Östafrika odlas mjölkbusken på stora plantager för att bistå sjukvården. Precis som andra törelväxter stryks den giftiga saften på vårtor och bölder, men inte nog med det. Olika delar av mjölbusken nyttjas även med framgång mot så allvarliga åkommor som syfilis, malaria, mjältbrand och tarmparasiter. Speciellt intressant för oss boende i ett Mälarlanskap är kanske att forskning visat på goda resultat vid försök med mjölkbuskextrakt mot fästingar. Tänk att det skulle krävas en semesterresa till Madeira för att lära sig detta!

Kärt barn har många namn. Bladens färg och form ger
förklaringen till ett av dem - kameleontplanta