måndag 4 juni 2012

66666...

...exakt så många unika läsare hade besökt vår blogg när vi tittade in för 10 sekunder sedan. Jo, det är faktiskt sant och vi hade ingen aning om detta innan vi tittade på Bloggers statistik (nu för 15 sekunder sedan).

Här hade vi egentligen tänkt skriva en typiskt arboarktiskt svårmodig och cynisk text om att känna sig utanför och motvalls, om att bryta mot konventioner, om att vara missförstådd av sina släktingar och att anses kufisk och konstig av sina kollegor. Kort sagt, att alltid vara avvikande utan att egentligen sträva efter det.

Hellre död än röd. Till och med blodhasseln kverulerar

Men just nu känns detta inte riktigt trovärdigt. Med så många läsare kan vi ju inte vara helt missanpassade. Vi har just nu lite svårt att tro att detta bara är något slags Camilla Henemark-syndrom, något som gör att läsare tar sig in här bara för att kunna skratta åt den pågående freakshowen i Norduppland. Så kul är vi inte. Dessutom har vi på senare tid träffat så många underbara trädgårdsmänniskor att vi har svårt att känna oss missförstådda. Det är inte vi som är utanför. Det är alla de stackare som inte förstår att uppskatta den magiska förtrollningen som kommer med trädgårdens alla växter.


Det första som möter en nymornad arboarkticer en junimorgon.
Utsikt från ytterdörren.

På tal om underbara trädgårdsmänniskor. Vi hade egentligen tänkt styra sommarens svenska semestertur till Gotland. Idag hörde dock en av er 66666 av sig till oss för att prata polska magnolior, och trots att hon inte har en aning om vilka vi är undrade hon vidare om vi inte ville låna en stuga i Byxelkrok, så vi kunde åka till Öland istället. Tre frågor till er läsare: Är inte trädgårdsmänniskor helt fantastiska så säg? Och inte kan vi väl på allvar nappa på detta gentila erbjudande? Hur skulle ni göra?

8 kommentarer:

  1. Men är det inte rätt coolt att vara nörd ändå :-)
    Och allt det där som dör, skit samma, det viktiga är allt som lever som man är glad för. Hör glädjer mig tulpanträd, gulved, brokbladig björk och Jättearalia har klarat vintern hos mig i elak zon 4. Ok, den här vintern räknas inte, men ändå :-)
    Förresten tycker jag att eran röd-grönbladiga-men-inte-flikiga hassel var supersnygg!
    Ha det!

    SvaraRadera
  2. Va? Finns det fler galningar i zon 4! Vår röd-grönbladiga-men-inte-flikiga hassel hälsar för övrigt tillbaka och menar att du inte är så dum själv. Själva tycker vi att du verkar ha en jätteintressant blogg och lägger till dig på vår Google Reader-bevakning.

    SvaraRadera
  3. Trädgårdsmänniskor ÄR fantastiska! Underbart envisa, oförbätterligt optimistiska och finurligt nyfikna. Det var alldeles för längesen jag kikade in här.. blev på ett strålande trädgårdshumör direkt. Inte minst när jag läste att Fia har ett tulpanträd som klarar sig här i zon 4(!). Det är min hemliga dröm.. :) Nu ska jag läsa ikapp alla era inlägg. Ha en finfin vecka!

    SvaraRadera
  4. Tulpanträd funkar utmärkt i zon 4. Lite för bra faktiskt så vi fick i grevens tid flytta det eftersom det stod för nära huset.
    Peter Korn påstår att de funkar i zon 5 också.

    SvaraRadera
  5. Jag antar att om man befinner sig i zon 0 (beräknad) och har misslyckats med diverse exoter blir man väl bara utskrattad?

    Och så har man väl sabbat det fina jämna numret och halkat in som 66667.

    Jag vet, nu ställer jag mig i skamvrån. Med två strutar på.

    SvaraRadera
  6. Nix, 67004. Och du slipper dumstrut.
    Tvärtom har du vår fulla sympati och medömkan.
    Det är alltid hemskt när goda vänner dör. Än värre om man själv är orsaken. Det kan man aldrig vänja sig vid.

    SvaraRadera
  7. Tror mig förstå vem kvinnan är och jag måste säga att jag skulle ta chansen om jag var ni. Vi fick en jättefin leverans av träd och buskar i våras från henne och efter att även ha samtalat på telefon så kan jag bara säga att jag inte skulle tveka en sekund! Ni kommer älska Öland.

    SvaraRadera
  8. Öland älskar vi redan.
    Och ja, vi åker nog dit i sommar, men boende löser vi på annat sätt. Ströö-tanten är säkert världens gulligaste, men vi är inte lika säkra på att vi orkar att vara lika gulliga tillbaka. Det är med människor är svårt, tycker vi. Vår relation till träd är mycket bättre.

    SvaraRadera