Knopptoppen 2011/2012

Jamen… ska det inte bli någon toppknoppstävling den här vintern? Joodå! Det ska det! Och nu är det dags. Reglerna är desamma som tidigare år. Gå in och rösta i marginalenkäten här intill. Det går bra att rösta en eller flera gånger fram till Lucia. Passa samtidigt på att ge dig till känna på något sätt (varför inte genom en kommentar på någon av månadens texter) så deltar du även i utlottningen av ett fint pris. Här är kandidaterna:

No 1  Magnolia loebneri 'Leonard messel'

No 2 Wilsonrabarberpoppel

No 3 Vanlig hästkastanj

No 4 Alnus sp. ?

Årets startfält är således en blandning av gamla favoriter som varit med förr och nya stjärnskott.

Magnoliastallet har inte deltagit på flera år, främst beroende på interna motsättningar om vem som varit mest lämpad att skickas fram som kandidat. I år lyckades man efter mycket hårda ordväxlingar enas om atleten Leonard Messel. Om han mot förmodan inte skulle sopa banan med de andra mindre ädla lignoserna kan man nog räkna med att teamet får en ny coach till nästa år. Om det ens finns kvar då. Från trädrotsnivå mullrar rykten om att både praktmagnoliorna och stjärnmagnolierna vill bryta sig loss från det nuvarande stallet inför kommande säsonger.

Wilsonrabarberpoppeln (Populus wilsonii) är en ung, viril nykomling som redan hänfört sin publik med fantastiska knoppar under hela försäsongen. Vi får väl se om premiärnerverna sviktar nu när det är upp till bevis i skarpt läge. Lycka till Wille, säger vi.

Pollux, vår ofta omskrivna hästkastanj från Kungliga Djurgården i Stockholm, är en veteran i toppknoppssammanhang. Normalt brukar han försöka blända juryn med sin klibbiga, svällande toppknopp (ja vad ska man annars kalla den största knoppen i mitten högst upp?). En enda gång har det räckt ända fram. Sedan har den kräsna juryn krävt nya konststycken. Därför försöker Pollux i år med en vassare men lika spektakulär sidoknopp. Vi får se om den ärrade mästaren lyckas få en efterlängtad revansch på ålderns höst.

Årets sista kandidat är en riktig outsider. Aldrig tidigare har Al-stallet vaskat fram en finalist. Nu har man lyckats med det. Ett problem i sammanhanget är bara att kandidatens identitet är höljd i dunkel. Vissa elaka tungor hävdar att han inte ens är en al, men blad och växtsätt är, som vi tidigare uppmärksammat, onekligen mycket al-lika. Att alar kan ha så här läckert matta, röda, skaftförsedda, klubbliknande knoppar finns dock inte dokumenterat från annat håll. Hybrid, bastard eller bara ovanligt klädsam byracka med okänt ursprung? - Oavsett vilket är det ingen anledning att neka kandidaten ett deltagande (även om Magnoliastallet redan lämnat in en protest där man vill se alens stamtavla). Vi ska inte sticka under stol med att vi håller en extra tumme för denna underdog i år.