onsdag 7 december 2011

Borta på vinden

Vi har erkänt det tidigare så det är väl lika bra att stå fast vid den bittra sanningen - Arboarkticerna fuskar! En hel hoper av våra kinkigare växter slipper övervintra utomhus i den bistra zon 4-kylan. Det gäller framför allt lite mindre lignoser som vi inte riktigt tycker är mogna att flytta ut från hemmets trygga vrå ännu. Några andra av växterna, som olivträd, nerium och bougainvillea, lär det väl aldrig bli aktuellt att plantera ut pemanent (såvida vi inte köper en trevlig liten herrgård med skyddat läge i zon 0 inom kort (nä skulle inte tro det va?)).
Inomhusövervintringen säsongen 2011/2012

I år så fuskar vi mer än vanligt! Normalt nöjer vi oss med att tränga vi ihop alla ljuskrävande växter i två bokhyllor framför det enda fönstret i övervåningens ouppvärmda del. Nu har vi i stället monterat upp två starka lysrörsarmaturer i taket som gör att flertalet växter i stället kan övervintra betydligt mindre trångt och betydligt ljusare på något av de två extrabord vi satt upp i lampljuset. Fram tills nu har det normalt strukit med fler växter inomhus varje vinter än det gjort utomhus trots klimatet och de elaka skadedjuren. Det är den trenden vi hoppas sätta stopp för på det här lite ohederliga sättet.

Tänt vare här!

Och visst märks det att växterna förstår att uppskatta de nya arrangemanget. Det är ett liv och ett kiv av sällan skådat slag. Rena karnevalsyran eller åtminstone orangeristämningen råder. De enda dubierna vi har är hur det ska gå för några av växterna som vi antar skulle må bäst av att sova så här dags. Det finns väl en uppenbar risk att de blir gnälliga och kinkiga i vår i stället när det är dags att masa sig ut i trädgården igen.

"...rumba i engelska parken... lalalaa...'

2 kommentarer:

  1. En illusion fattigare. I nästa inlägg får vi väl veta att det vältrimmade gräset vi beundrat på månadsbilden är i färdigklippt plast.

    Och det där med rumba. Vi dansar inte alls i parkerna här, på sin höjd tar vi oss fram i two-step.

    SvaraRadera
  2. Än värre, Nilla! Än värre!
    Vår stolta aspdunge är blott en potjemkinkuliss och den där präktiga leråkern vi anlagt utanför staketet är i själva överbliven gröt från ett äldreboende i Månkarbo.

    Inte heller rumban i Engelska parken är en så uppländsk företeelse som folk i gemen tror. Få tycks känna till att det är en vass metafor Owe Thörnqvist skapat rörande ett konfirmationsläger i Uddevalla våren 1957.

    SvaraRadera