torsdag 26 augusti 2010

En enkel tulipan

Eftersom vi i hög utsträckning hemfallit åt zonknäckeri har vi också med tiden kommit till insikt om att många träds härdighetsangivelser generellt sätts alldeles för fegt av fackfolk. Det gäller bland annat silverlönn (Acer saccharinum), sockerlönn (Acer saccharum), tempelträd (gingko biloba), solfjäderstallar (Sciadopitys verticillata), trumpetträd (catalpa av olika slag) och kanske framförallt trumpetträdet (Liriodendron tulipifera).

Trots att facklitteratur och handelsträdgårdar fortfarande vanligen anger tulpanträdet som endast härdigt i zon 1 eller möjligtvis 2 stöter man allt oftare på dem på friland långt upp i landet. Peter Korns uppfattning är att det är fullt härdigt i zon 5 och åtminstone hos oss i zon 4 har det fungerat fint i flera år, trots en placering i dräneringsgruset intill en blåsig husknut. Ja, inte ens en vidrig vinter som den senaste har det frusit tillbaka det bittersta.

Tulpanträdet - med hopplöst felaktig härdighetsangivelse

Ja, faktiskt har det fungerat lite för bra. I vårt urkiga klimat här i Norduppland med sin alldeles för korta växtsäsong brukar visserligen det mesta vi provar klara sig, men det tar lång tid på sig att etablera sig, växer sedan långsamt och blir sällan särskilt stort och pampigt. Detta gäller INTE tulpanträdet! Längre söderut i landet brukar man varna för att plantera tulpanträd i vanliga trädgårdar eftersom de blir enormt stora och växer med en poppels hastighet. Lyxproblem trodde vi – ack vad fel vi hade.

Samma blads undersida, sedd från andra håll

Till och med vårt tulpanträd växer så kraftigt att det bara var en tidsfråga innan det skulle komma att bli problem att rymmas så nära en husvägg. Ett av sommarens projekt blev därför att ta sista chansen att omplantera det innan rotsystemet brett ut sig allt för mycket. Det var i grevens tid men nu står trädet betydligt längre ut mitt på baksidesgräsmattan. Och för den som undrar – nej, vårt tulpanträd har faktiskt aldrig begåvats med ett eget namn (vilket ju annars är kutym hos oss). Det kanske är dags att ändra på det nu. Namnförslag emottages tacksamt.

Vårt ännu så länge namnlösa tulpanträd på sin nya plats

6 kommentarer:

  1. Ett tulpanträd har jag kastat lystna blickar på länge men fegat ur inför zonangivelsen. Ni ger mig hopp! Tack

    SvaraRadera
  2. Tur att det finns modiga människor, som vågar gå i första ledet:)

    SvaraRadera
  3. Tveka inte längre Lotta. Tulpanträden som säljs i Sverige nuförtiden är definitivt härdigare än vad som tidigare påståtts. Det är vi inte de enda som skriver under på. Själva står vi nu inför att testa ett variegerat tulpanträd. Mycket tyder på att till och med det kommer att fungera.

    Asch Madame, det är en hårfin gräns mellan att vara modig eller korkad. Vi är inte lika säkra som du att vi balanserar på rätt sida.

    SvaraRadera
  4. Jag lägger tulpanträd till min önskelista. Den är tjugo år gammal och där står valnöt, gingko och mullbär. Inte heller det har jag köpt. Förmodligen en kombination av hiskligt inköpspris och nä-den-kommer-nog-inte-att överleva-här-ändå-sydromet.
    Men någon får gärna ge mig dessa dyrgripar i present!

    SvaraRadera
  5. Välkomna tillbaka förresten! Jag har saknat er ungefär lika länge som jag själv har haft blogg-torka...vilket vackert gammalt hus ni har!

    SvaraRadera
  6. Tack kära älsklingstanten. :-D
    Vi har saknat dig också!
    Några extra ex att dela med oss av av de träd du nämner har vi tyvärr inte för tillfället (om det inte duger med svart valnöt förstås, för det har vi så vi kan gödsla med det).

    SvaraRadera