måndag 24 oktober 2011

En ny granne

Det händer ibland, men inte särskilt ofta, att arboarkticerna får nya grannar. Nu är ett sådant tillfälle. Till vår stora glädje har någon flyttat in i ett hål i vår slarvigt ihoprafsade mur mellan Sipplunden och Nedre pinetet.

Kanske dags att sätta upp en liten brevlåda utanför
ingångshålet mellan tegelstenarna?

Nu på söndagen, i samband med staketmåleri på platsen, fick vi för första gången träffa denna någon. Det visade sig vara ingen mindre än unga fröken Vera småvessla - en levnadsglad nippertippa som kanske inte är den mest vittra i omgivningen, men som ändå kommer långt med sin flickaktiga charm.

Tyvärr hann vi inte få någon bild på Vera, som hade rysligt bråttom då hon skulle på te hos herr och fru Melin. Därför har vi lånat en bild på Veras estländska kusin Hilja, som villigt poserar på en utbildningssajt på nätet:

Småvessla (Mustela nivalis nivalis)

2 kommentarer:

  1. Så mysigt med en ny granne! Vi hade en småvessla hos oss på besök för något år sedan. Upptäckte det när vår storjagande katt fångade och dödade den...
    Katter i all ära, och jaktinstinkter hit eller dit. Jag tycker det är synd när de tar annat än möss. Hoppas er granne klarar sig undan alla rovdjur.
    //Ulrika

    SvaraRadera
  2. Jodå, Vera är en riktig tuffing. Hon tar lätt kål på en tio gånger så stor hare. Katterna hos oss är dessutom riktiga mähän som skräms från vettet av minsta snigel.

    SvaraRadera