Det blev en trädgårdsresa i år också. Denna gång till Hamburg med omnejd. Som helhet blev det i vanlig ordning en upplevelse med stora angenäma utropstecken. Huvudattraktionen, den uppmärksammade trädgårdsmässan International Garden Show 2013, lämnade dock i arboarkticernas ögon en hel del övrigt att önska. Vore det inte för att utställningen bara är tillfällig och redan i höst kommer att omdanas till bostadsområden vore vi nästan benägna att att inkludera den i vår underkategori "Överskattade besöksträdgårdar.
Ganska typisk vy i IGS 2013 - tyskar äter slabbgryta flankerade av monorailen
Ett gigantiskt grönområde, genomkorsat av kanaler och korvsjöar, i luften trafikerat av en nästan allerstädes närvarande monorail, och helt tryfferad av små trädgårdsanläggningar med teman som "världens kulturer", "världens religioner' och "vattenvärldar', hur fel kan det bli? Tyvärr ganska mycket skulle det visa sig. När det nordtyska kulturlandskapet i sig är så vackert och med vetskapen om alla dess fantastiska parker, kändes det rätt snopet att betala en hög entréavgift för att titta på sommarblommor, ruffiga kolonistugor och målade plastfår.
Faktiskt både bu och bä på samma gång
Lite märkligt kändes det också att se de annars så kräsna och bortskämda trädgårdstyskarna här totalt hade tappat omdömet. Ett talande exempel är hur den här fula plastbalkonglådan med mixad sallad (så där spännande va?)...
Balkonglåda med mixad sallad...
...av juryn ansågs så nyskapande och spektakulär att den belönats med en medalj i äkta brons.
...uppskattas av den tyska juryn
Men vad var då sevärt på resan? Ja, så gott som allting faktiskt, men den största överraskningen blev nog ändå stadsparken i centrala Hamburg. Parken, som också fungerar som botanisk sådan och bland annat har ett fantastiskt tropiskt växthus, är mest känd för sin norra del, kallad Planten un Blumen. Det är här som de olika tematrädgårdarna som rosariet, apotekarträdgården och japandalen ligger.
Tropiska växthuset i utkanten av Planten un Blumen
Men de som bara håller sig i denna del av parken går miste om många andra fantastiskt sevärda miljöer och växter. Förutom de knotiga sumpsypresserna intill ett vattenfall, en allé av stora trumpetträd, av vilka några fortfarande blommade, minns vi särskilt hur vi kunde inta vårt afternoon-tea under en kolossal kärrek på en liten ö ute i floden i parkens sydligaste del.
Det japanska tea-huset
Men det som gladde oss mest och samtidigt gjorde oss stela svenskar mest avundsjuka var varken de vackra planteringarna, de välvuxna exotiska träden eller den fantastiska miljön i allmänhet. Nej, det som verkligen gjorde besöket sevärt var att ta del av hur folk använde sig av parkrummet. Precis överallt i parken finns det picknickplatser och solstolar iordningställda, vilka de vanliga hamburgarna på ett ansvarsfullt sätt förstod att uppskatta. Det är hit folk går för att ha det trevligt, ta sina bröllopsfoton eller bara ta det lugnt. Tänk dig en bättre korsning av Trädgårdsföreningen och Botaniska trädgården i Göteborg, men tänk samtigt bort fyllskallar och tykna göteborgare. Något sådant känns utopiskt att få uppleva här hemma, särskilt i en omgivning som denna. Hit åker vi gärna tillbaka!
Picknickande hamburgare. Notera särskilt det glada tjejgänget som har hippiefest
Inlägg
