torsdag 11 februari 2010

Dags att leka gud

De första frösådderna tittar upp.

Och i och med det dags för det tvivelaktiga nöjet att leka gud. Den första gallringen. Fram med pincetten och… tjipp tjopp.


Darra månde de små

Vi hatar det. Tänk om just den späda planta vi nyper av åt förgängligheten ikväll i själva verket var den där genetiskt överlägsna individen som hade fått zonknäckarna att jubla? Eller kanske uppvisa en helt ny sensationell färgmutation vars ryktbarhet hade spritt sig över trädgårdssverige och förärats hybridnamnet ssp. arboarkticum?

Det är frågor vi lyckligtvis aldrig kommer få svar på. Vi nöjer oss med att klämma i öronpropparna för att slippa höra cigarrblommans ångestskrin.

8 kommentarer:

  1. Ja, cigarrblommans ångestskri vill man ju inte ha ringandes i öronen när det blir dags att gå och lägga sig. ;-) Jag är ingen stor vän av gallring, men förstår förstås att det måste göras...

    SvaraRadera
  2. Skönt att höra att det finns de som har förståelse för vår vånda! Ibland har vi försökt Darwin-metoden i stället för gud-metoden, men den förstnämnda är inte heller helt tillförlitlig...

    SvaraRadera
  3. Läskigt, riktigt läskigt. Tänk vilka prövningar vi utsätter oss för, vi tappra odlare. Jag har samma känsla när jag beskär buskar och krukväxter. KASTA den här kvisten?? Som skulle kunna bli en helt ny buske?? Då dör den ju!!

    SvaraRadera
  4. Japp, tappra var ordet! Vi borde belönas! Men med vaddå? Bättre väder kanske... vem vänder man sig till om det???

    SvaraRadera
  5. Ja, det må jag då säga! VILKEN rolig blogg och hemsida ni har! Jag skrattar så jag har magknip när jag läser inläggen. Jag avundas den skrivartalang som den av er besitter, som skriver inläggen. Kul att ni gillade mitt salladsinlägg på min blogg.
    Ha en go helg och glöm inte kramas mycket imorgon,
    Charlotta

    SvaraRadera
  6. Man åh, TACK! Inget kan göra en gladare än glada trevliga läsare! Talang vete sjutton - men finns det någon så delas den bördan i så fall av flera ;-). Och du är ju inte så dålig själv som sagt! :-)

    Kram på dig och trevlig helg!

    SvaraRadera
  7. Om Camellior, jo då, de gillar "normala" engelska vintrar, alltså några köldbett i knoppen och fuktigt och surt om fötterna - möjligen skulle den helst ha paraply. Under de betingelserna blommar den som bara den (Bloggaren med samma namn håller sig däremot inomhus framför brasan).

    Cigarrblomma är jag inte bekant med alls, och ska inte våga mig på att fantisera ihop hur blommorna ser ut... Fast tobaksblommor är ju vackra... jag får väl helt enekelt följa processen i Uppland.

    Trevligt att ha eder tillbaka som läsare förresten, trodde jag fallit i dålig jord där ett tag.

    SvaraRadera
  8. Jag menar i övermorgon... Kramas, alltså...

    SvaraRadera